Tim Berners-Lee

Sir Timothy John Berners-Lee föddes den 8e juni 1955 [1] och är en ingenjör och datortekniker mest känd för att ha uppfunnit webben. Tim tog kandidatexamen i fysik vid Queen’s College i England 1976 och började därefter arbeta med programmering. Detta landade honom till slut ett jobb hos CERN, där han började utveckla grunden till webben.

Idag är Tim chefen av World Wide Web Consortium (W3C), som övervakar den fortsatta utvecklingen av webben. Förutom detta är han även grundaren av World Wide Web Foundation, som förespråkar för en öppen och gratis web för alla.

För sina livsverk har även Tim blivit tilldelad en mängd honorärtitlar och priser. Bland dessa är Royal Medal och Millenium Technology Prize.[6] Utöver priserna är han även en fellow of the Royal Society och blev dubbad till riddare av Elizabeth II.

Webbens utveckling

Första webbservern

Under sina sex månader på CERN i 1980 började Tim Berners-Lee utveckla ett program för informationslagring, som han kallade Enquire. Detta program blev grunden till ett globalt projekt kallat World Wide Web, som han i 1989, tillsammans med Robert Cailliau[3], föreslog till CERN.

Ett år efter sitt förslag påbörjades arbetet och den första webbplatsen utvecklades redan i 1990 tillsammans med den första webbservern CERN httpsd (HyperText Transfer Protocol daemon). Sidan handlade om CERN och finns faktiskt fortfarande tillgänglig idag. Ett halvår senare gjorde han sidan, webben samt den första webbläsaren tillgänglig för alla och i 1993 släpptes rättigheterna till WWW, vilket sparkade igång webben på riktigt världen över.

Redan ett år senare grundade han World Wide Web Consortium(W3C), vars mål är att föra utvecklingen av webben vidare.

En guide för webben publicerad av Scholastic i 2000

Webbens utveckling i Sverige

Sveriges internationella tillgång till internet påbörjades under 80-talet, när nordiska universitet kopplades upp till Nordunet, som senare kopplades upp till universitet i USA.

När webben kom i 1990 bildades Swedish Network Users’ Society (SNUS), vilket senare ledde till den första kommersiella internetleverantören Swipnet. Samtidigt missade Televerket sin chans när de stannade med X.25-tekniken.[4]

Sverige började snabbt i 1994 använda webben i större skala och blev det första landet vars statschef mejlat en annan via internet, i detta fall mellan Bildt och Clinton. Samma år började valresultat skickas ut med e-post och många nyhetstidningar började utveckla sina egna webbplatser. Bland dessa var Aftonbladet först och är idag en av de största svenska tidningarna på webben.[4]

Året därefter startades ett flertal nya svenska internetleverantörer och många företag skaffade mailadresser. Förbindningen mellan USA och Sverige, som redan uppgraderats flera gånger, uppgraderades ytterligare en gång, vilket gav en då rekordhög hastighet av 34Mb/s. Samma år startades även den oundvikliga Flashbacks hemsida, men det var inte förrän 5 år senare som forumet den associeras med idag startades.[4]

I 1996 blir Annica Tigers HTML-skola en populär destination för de som vill lära sig om hur man gör sin egen hemsida. Samma år startas Stajlplejs (Lunarstorm) upp och blir en av världens första sociala nätverk [5], men läggs ner, efter en berg- och dalbana av en resa, i 2011, precis när Facebook börjar ta fart. Sidan finns dock tillgänglig som en nostalgiversion idag.

Annica Tigers HTML-skola, arkiverad av Internetstiftelsen
Lunarstorm på 00-talet

Sverige har även efter denna punkt bidragit en stor del till webben, men framgångarna börjar bli allt mer internationella, vilket är varför jag stoppar denna sektion här.

Webbens betydelse för samhällsutvecklingen

Många människor har sedan den kognitiva revolutionen för 70 000 år sedan velat nå en större mängd människor. Detta har betytt att vi konstant strävat efter teknik som kan göra det möjligt. Samma gäller med internet.

Idag använder ungefär halva världens befolkning internet. [7][2]

Internet och webben har förändrat hur vi människor kommunicerar och delar nyheter på en helt ny nivå. Visst, där fanns television, det gick att skicka brev längs planeten, radio samt telefoni fanns och det gick att resa till platser långt borta redan innan internet och webben, men användarvänligheten och kvickheten av internet har inga rivaler när det kommer till att kommunicera över stora distanser. Detta har såklart vänt upp och ner på sättet vi människor kommunicerar och delar saker, vilket är både negativt och positivt.

Samhället idag är beroende av internet. Alla skolor använder internet till en enorm del av deras verksamheter, mycket av vår fillagring är på internet, våra sociala liv finns antingen till en stor del eller helt och hållet på webben och vår privatekonomi styrs genom webben. Faktumet är att världens största företag idag inte längre är fysiskt närvarande på samma nivå som de stora företagen från förr var. För varje ny sak som flyttas till internet skapas en ytterligare spricka mellan dem som inte har tillgång, eller som annars väljer att inte använda internet, och dem som har tillgång och väljer att använda det.

Internet är ett dubbeleggat svärd. För en del så har vi tillgång till mer information än någonsin tänkbart förr, men för den andra delen har sociala nätverk blivit som en drog för människor, kanske inte på grund av deras egna fel, men för att det har designats med beroendeframkallning i åtanke. Samtidigt har internet även gjort det möjligt för små nischer samt introverta eller annars blyga människor att bilda kontakter som annars kanske inte hade varit möjliga. Medan internet gett större röst åt förtryckta människor, så har det samtidigt gjort det lättare att exempelvis begå brott. Varken man ser internet som en negativ eller positiv sak är en ytterst subjektiv sak. Jag tycker själv att internet och webben gynnar mänskligheten enormt när det används på rätt sätt.

Samtidigt har vår konstanta uppkoppling börjat betyda att vår information och vår personlighet har blivit en råvara åt marknadsföringsföretag bland andra.

Vi har en lång väg att gå innan människan justeras till denna nya värld, om det ens är möjligt.

Webben idag

Webben idag är högt koncentrerad på sociala medier och mediaplatformer. Forumen från förr har avpopuläriserats och har blivit ersatta av grupper och liknande på sidor som Facebook och Reddit. TV, radio och nyhetstidningar har ersatts av on-demand tjänster, podcasts och online nyheter. Dessa har inte bara ersatt traditionell media för att de är mer lättillgängliga, utan också för att de helt enkelt är bättre.

Idag kan man bli känd utan att vara i en film eller dylikt, men samtidigt är ens personliga information fritt tillgänglig, speciellt i Sverige.

Idag är det svårt att leva utan webben i ett välutvecklat land som Sverige. Allt är tillgängligt på webben. Därför är det viktigt att vi gör webben tillgänglig för alla, inte bara genom att ge dem en anslutning och en enhet, utan också genom att göra webben användarvänlig. Dessutom är det viktigt att vi pressar regeringar om att införa lagar som skyddar oss konsumenter och webbanvändare från utnyttjande.

Webben och internet är ett helt nytt sätt för människor att kommunicera och jag tror inte 30 år har varit tillräckligt för att justera oss till en teknik så enorm som webben.

Källor

  1. Aaron Dennis, Michael. 2019. Tim Berners-Lee. Encyclopedia Britannica. (Hämtad 2019-09-28).
  2. ICT Facts & Figures. Internationella Teleunionen. (Hämtad 2019-09-30).
  3. Robert Cailliau. Internet Hall of Fame. (Hämtad 2019-09-29).
  4. Sammanfattningen: Den stora berättelsen om internets historia. Internetstiftelsen. (Hämtad 2019-09-29).
  5. StaljPlejs (senare Lunarstorm) blir ett av världens första webbcommunityn. Internetstiftelsen. (Hämtad 2019-09-29).
  6. Winner 2004. Technology Academy Finland. (Hämtad 2019-09-28).
  7. Taylor, Adam. 2016. 47 percent of the world's population now use the Internet, study says. The Washington Post. 22 november. (Hämtad 2019-09-30).

Skrivet september 2019